Transmutationsnyheter juli 2018
Förra månaden hörde jag i en dröm, ” I livet förlorar vi ofta sikten för vad som är viktigt.” Även om detta inte är en ny lärdom talade budskapet till mig som ett rop till uppvaknande. Och att budskapet kom just då var perfekt för mig.
Sedan reste jag på den första semestern jag tagit på åratal. Och när jag lyssnade till havets magiska sång fick jag samma budskap.
Det tycks mig att med återuppvaknandet av shamanismen och det nya interesset av detta kraftfulla arbete finns det en våg i rörelse som är både fin att se, men samtidigt ganska skrämmande att bevittna.
För i det kollektiva fältet av begeistring tycker jag att människor blir liksom dragna utanför sig själva. Och jag måste inkludera mig själv i denna population. Eftersom jag är i publiciteten, kan jag iaktta den frenetiska energi som läggs i arbetet. Och det är inte det som shamanismen handlar om.
Under årens gång har jag lärt mig att när jag bad om för mycket hjälp slutade det med att jag blev distraherad och förlorade den väg jag var inne på. Vid vissa utmaningar i livet var det som stod i vägen för en kortare och lättare möjlighet till mitt helande att jag lyssnade till vad andra tänkte och vad andra rådde mig att göra.
Jag behöver fortsätta att fokusera på min egen essentiella kärnundervisning, att lösningen i livet är att skapa en djup, rik och meningsfull inre värld. Jag fokuserar på att inte bli dragen ur min inre värld och bli utkastad utanför mig själv.
I och med att jag lyssnade på andra, kunde jag inte tyda vad min egen själ försökte leda mig till. Och enda sättet att tyda dessa hänvisningar är att dyka djupt inombords. Det fanns tider när jag förlorade förtroende till min egen inre helandekraft, som jag alltid hade litat på att den skulle hjälpa mig ut ur och transformera varje utmaning jag upplevde i livet.
Det som för många är så attraktivt med shamanismens praktik, är att hoppa in och arbeta med helandemetoder och att vara del i en gemenskap. Detta kan ske samtidigt som vi arbetar på djupet för att upptäcka gåvorna, styrkorna och möjligheterna i vår inre värld, och som vi fortfarande söker när vi engagerar oss i att lära shamaniska metoder.
För den shamaniska praktiken är en organisk process. Vi är en del av Jordens organism och inte avskilda ifrån den. Vi tillsammans med alla specier utgör delar och organ av vår Jord.
För att vara i flödet av en organisk livsprocess behöver vi finna vår egen inre röst, vår inre helare och vara villiga att ta itu med de gamla sår som bara du kan se, känna och uppleva. Det är viktigt att lösgöra sig ifrån andras projektioner och igen minnas vem du själv är.
När deltagare i mina kurser i Medicine for the Earth frågar mig vad som kommer härnäst, har jag meddelat att det är att bara fortsätta att fördjupa sig transfigurations-arbetet och fortsätta att göra det personliga arbetet som jag undervisar i att bli en sund och ansvarsfull människa. Sluta söka mer ”magiska” metoder att arbeta med. Och detta är sant på flera olika nivåer.
Men i shamaniska och andra spirituella traditioner blev ingen invigd i sådant kraftfullt arbete innan de hade lärt sig att se inåt och utveckla en evolutionsnivå som ledde till ett nytt medvetande och sätt att leva i världen. Och jag tycker att många, inte alla, förlorar fokus på det inre arbetet som vi måste göra, och är i stället fascinerade av sätt att skapa mirakel och försöker hitta en snabb väg till helande.
För att verkligen arbeta med kraften av ljus och transfiguration behöver vi förändra vår livsstil, identiteten av hur vi upplever oss själva, bli varse hur mycket vi projicerar på andra, hur mycket vi undviker våra egna skuggsidor, och listan fortsätter. Utan dessa kunskaper kan vi inte ”leva arbetet”.
Lösningen är inte att sluta lära sig mer helandepraktiker, utan att polera upp arbetet med hur vi undersöker de djupaste lagren av oss själva, som leder till en organisk väg att arbeta med ljus så att vi kan vara närvarande som en lysande varelse.
Sedan flera år skulle jag vilja ge undervisning som hjälper oss att komma in i avancerade spirituella praktiker som telepati, att förändra naturen av substanser genom att använda välsignelser och ljus etc. Men jag har känt att det behövs mer för oss alla att göra innan vi är redo.
Vi använder så lite av vår hjärnas kapacitet. Vi har gåvor och möjligheter som är bortom våra vildaste drömmar. Och vår potential är outnyttjad.
Jag ser att en av orsakerna för detta är att vi tillåter oss att bli så distraherade och dragna ut ur oss själva.
Jag vill inte längre förlora sikten för vad som är viktigt i livet. Jag vill fortsätta att fördjupa undersökningen av min vackra magiska inre värld. Och inbjuder er att tillsammans med mig göra denna resa.
Ge er denna månad tid till att vara i naturen, gör resor, meditera, drick te och reflektera, och så vidare och fråga dig själv: ”Har jag förlorat sikten för det som är viktigt i livet?” ”Fokuserar jag för mycket på det som händer i den yttre världen i stället för att fokusera på min själs kall?” ”Lyssnar jag till min inre röst?”
Uppmärksamma hur olika månfaser bidrar med tider som drar dig inåt och understödjer dig i att göra detta djupgående inre arbete.
Fortsätt att läsa inspirerande böcker och besök kurser som du känner dig dragen till. Men glöm inte det magiska ljusfrö som växer inom dig. Och hur kan du fortsätta att vara i kontakt med utmaningarna och välsignelserna på din egen resa?
Jag känner att det finns så mycket att reflektera över. För många människor talar om de spännande medvetandeförändringar som vi ser i världen. Vilken konversation skulle du behöva ta in i din inre värld?
Fullmånen är den 27 juli. Reflektera över hur du kan ta din transfigurationspraktik till djupare nivåer, när du fortsätter att undersöka din inre värld. För så snart du kan utveckla din praktik, kommer andra gåvor att stiga upp för att understödja det kraftfulla arbete vi tillsammans gör.
Låt oss vid fullmånen förena våra hjärtan och skina vårt ljus så att vi verkligen har en inverkan på den
Copyright 2017 Sandrra Ingerman. All rights reserved.